Emil Herlenius

Emil Herlenius, född 26 november 1867 i Kroppa socken, Värmlands län, död 20 juni 1944,[1] var en svensk teolog. Han var son till Jonas Herlenius och bror till August Herlenius.

Herlenius blev teologie kandidat vid Uppsala universitet 1895 och lektor i kristendom vid Högre allmänna läroverket i Falun 1908. Han utgav flera arbeten om sekteristiska rörelser i Sverige, såsom Erik-Jansismen i Sverige (1897) och Erik-Jansismens historia (1900).

Källor

  • Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 1133.

Noter

  1. ^ Döda 1943–1956 i Vem är det 1957

Externa länkar

  • Herlenius, 2. Emil i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)
  • Herlenius, Emil i Vem är det 1925
Auktoritetsdata
VIAF: 14754576ISNI: 0000 0000 6130 8501Libris XL: wt7bfdgf0hgkmmd Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.BIBSYS: 2117687