Hans van den Broek
| Hans van den Broek | |
 | |
| Född | 11 december 1936[1][2][3] (87 år) Paris |
|---|---|
| Medborgare i | Konungariket Nederländerna |
| Utbildad vid | Universitetet i Utrecht  |
| Sysselsättning | Advokat, politiker, diplomat |
| Befattning | |
| Representanthusledamot i Nederländerna (1976–1977)[4] Representanthusledamot i Nederländerna (1977–1981)[4] Statssekreterare för utrikesfrågor regeringen van Agt II och regeringen van Agt III (1981–1982)[4] Representanthusledamot i Nederländerna (1982–1982)[4] Nederländernas utrikesminister regeringen Lubbers I, regeringen Lubbers II och regeringen Lubbers III (1982–1993)[4] Representanthusledamot i Nederländerna (1986–1986)[4] Representanthusledamot i Nederländerna (1989–1989)[4] Europeisk kommissionär för yttre förbindelser Kommissionen Delors III och Kommissionen Santer (1993–1999) Minister van staat (2005–)[4] | |
| Politiskt parti | |
| Kristdemokratisk appell (–)[4] Katolska Folkpartiet (–)[4] | |
| Maka | Joséphine Adriana Antoinette van Schendel[5] |
| Barn | Caroline van den Broek[6] Marilène van den Broek (f. 1970)[6] |
| Föräldrar | Henricus Johannes van den Broek, Directeur Radio Nederland Wereldomroep[7] Maria Alberta Antonia Roest[7] |
| Utmärkelser | |
| Andra graden av Terra Mariana-korsets orden (2001)[8] Robert Schumanmedaljen (2002) Kommendör med stjärna av Republiken Polens förtjänstorden (2014)[9] Sloveniens frihetsorden | |
| Redigera Wikidata | |
Hans van den Broek, född 11 december 1936 i Paris, är en nederländsk politiker. Han var ledamot av Generalstaternas underhus 1976-1981 för Katolska Folkpartiet/Kristdemokratisk appell. Han var därefter utrikesminister i Ruud Lubbers regering 1982-1993 och var en av delegaterna som förhandlade fram Brionideklarationen som avslutade kriget mellan Jugoslavien och Slovenien 1991. Han utnämndes 1993 till kommissionär i Europeiska kommissionen och ansvarade i Jacques Delors tredje kommission och i Santer-kommissionen för yttre förbindelser med Öst- och Centraleuropa och utvidgningen av EU. Han avgick med resten av Santer-kommissionen 1999 sedan oegentligheter uppdagats inom kommissionen.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Hans van den Broek, 30 mars 2009.
Noter
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p34257.htm#i342564.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p34257.htm#i342564.[källa från Wikidata]
- ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000016980, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j] läs online, www.parlement.com , läst: 5 maj 2021.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p34257.htm#i342564, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.president.ee .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, prawo.sejm.gov.pl .[källa från Wikidata]
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Hans van den Broek.Bilder & media
| Företrädare: Dries van Agt | Nederländernas utrikesminister 1982 - 1993 | Efterträdare: Pieter Kooijmans |
| Företrädare: Frans Andriessen | EU-kommissionär med ansvar för externa relationer tillsammans med Leon Brittan 1993-1999 | Efterträdare: Chris Patten och Günter Verheugen |
| Företrädare: Frans Andriessen | EU-kommissionär från Nederländerna 1993-1999 | Efterträdare: Frits Bolkestein |
|
