Valborg Hansson
Valborg Hansson | |
Valborg Hansson | |
Född | Valborg Sigrid Holmlund 28 januari 1874 Stockholm, Sverige |
---|---|
Död | 13 januari 1942 (67 år) Stockholm, Sverige |
Utbildad vid | Dramatens elevskola |
Make | Axel Hansson |
IMDb SFDb |
Sigrid Valborg Hansson, född Holmlund den 28 januari 1874 i Stockholm, död där den 13 januari 1942,[1] var en svensk skådespelerska.
Biografi
Hansson studerade vid Dramatens elevskola 1890–1892. Hon var därefter anställd i svenska och finska landsorten, 1894–1898 vid Svenska Teatern i Helsingfors, 1894–1898, 1910–1911, 1912–1914 och 1915–1917 vid Albert Ranfts teatrar, 1899–1902 vid Dramatiska teatern samt 1921–1922 vid Helsingfors stadsteater. Hansson företog även egna turnéer. Hennes fält var främst den finare komedin, där hon med humor, älskvärt behag och känslovärme tecknade kvinnliga karaktärer.
Bland hennes roller märks Julia i Romeo och Julia, Maria Stuart, Madame Sans-Gêne, Monna Vanna, Karin Månsdotter, Ghismonda i En Venetiansk komedi, Roxanne i Cyrano de Bergerac och Lady Frederick.[2]
Valborg Hansson var från 1899 gift med skådespelaren Axel Hansson och mor till kompositören Stig Hansson, mera känd som Jules Sylvain.
Hansson är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[3]
Filmografi
- 1925 – Bröderna Östermans huskors
- 1927 – Arnljot
- 1931 – Kärlek måste vi ha
Teater
Roller (ej komplett)
År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
---|---|---|---|---|
1893 | Anni Widgren | Sylvi Minna Canth | Svenska Teatern, Helsingfors[4] | |
Marie | Detektiven Pehr Staaff | Svenska Teatern, Helsingfors[5] | ||
1897 | Walborg, Axels brud | Axel och Walborg Adam Oehlenschläger | August Arppe | Svenska Teatern, Helsingfors[6] |
1898 | Marguerite Gautier | Kameliadamen Alexandre Dumas d.y. | Vasateatern[7] | |
Sigrid den fagra | Bröllopet på Ulfåsa Frans Hedberg | Harald Molander | Svenska teatern, Stockholm[8] | |
1900 | Jeanne | Brott och brott August Strindberg | Dramatiska Teatern[9] | |
Fru Dufresne | Zaza Pierre Berton och Charles Simon | Dramatiska Teatern[10] | ||
1901 | Roxane | Cyrano de Bergerac Edmond Rostand | Dramatiska Teatern[11] | |
Lucy Watson | Sällskap där man har tråkigt Édouard Pailleron | Dramatiska Teatern[12] | ||
1903 | Fru Rosani | Som blad för stormen Giuseppe Giacosa | Dramatiska Teatern[13] | |
1905 | Antoinette Sabrier | Antoinette Sabrier Romain Coolus | Dramatiska Teatern[14] | |
1906 | Uppgörelse Ignatij Nikolajevitj Potapenko | Dramatiska Teatern[15] | ||
1909 | Lady Frederick Berolles | Lady Frederick W. Somerset Maugham | Axel Hansson | Axel Hanssons sällskap[16] |
1911 | Den starkaste Clyde Fitch | Hugo Rönnblad | Hugo Rönnblads sällskap[17] | |
1912 | Monna Vanna | Monna Vanna Maurice Maeterlinck | Svenska teatern, Stockholm[18] | |
Det starkare könet John Valentine | Svenska teatern, Stockholm[19] | |||
1915 | Alice | Kärleken segrar Charles Klein | Justus Hagman | Vasateatern[20] |
1916 | Mrs Gregory | Mr Wu Harry M. Vernon och Harold Owen | Carl Barcklind | Oscarsteatern[21] |
1921 | Marie Arndt | Marie Arndt Elsa Bernstein | Rudolf Wendbladh | Helsingborgs stadsteater |
Rita Sangiorgi | Otrogen Roberto Bracco | Rudolf Wendbladh | Helsingborgs stadsteater | |
1922 | Germaine Bellanger | Min far hade rätt! Sacha Guitry | Rudolf Wendbladh | Helsingborgs stadsteater |
Fru Arvik | När det unga vinet blommar Bjørnstjerne Bjørnson | Ragnar Hyltén-Cavallius | Helsingborgs stadsteater | |
1931 | Anständighetens vällust Luigi Pirandello | Anders de Wahl | Turné[22] |
Referenser
Noter
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
- ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 627.
- ^ Hitta graven
- ^ ”Programbladet: Tidning för Helsingfors Teatrar och Konserter”. 15 februari 1893. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/71224/fk09410_1893-02-15_20.pdf?sequence=1. Läst 7 november 2015.
- ^ ”Programbladet: Tidning för Helsingfors Teatrar och Konserter”. 26 maj 1893. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/71106/fk09410_1893-05-26_61.pdf?sequence=1. Läst 7 november 2015.
- ^ ”Program-bladet: Tidning för Helsingfors Teatrar och Konserter”. 29 december 1897. http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/71924/fk09410_1897-12-29_51.pdf?sequence=1. Läst 7 november 2015.
- ^ ”Teater och Musik: Vasateatern”. Aftonbladet: s. 3. 10 maj 1898. http://tidningar.kb.se/4112678/1898-05-10/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Svenska Dagbladet: s. 2. 27 augusti 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-08-27/edition/0/part/1/page/4/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=2. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Brott och brott”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S3%3a006. Läst 24 oktober 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur: Dramatiska teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 21 september 1900. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1900-09-21&toPublicationDate=1900-09-21. Läst 7 augusti 2016.
- ^ ”Cyrano de Bergerac”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S14%3a028. Läst 24 oktober 2015.
- ^ ”Sällskap där man har tråkigt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H12_009&pos=15. Läst 23 oktober 2015.
- ^ ”Som blad för stormen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H14_046&pos=2. Läst 23 oktober 2015.
- ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (41): sid. 523. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_41.pdf. Läst 18 november 2015.
- ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (13): sid. 161. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_13.pdf. Läst 19 november 2015.
- ^ ”Namn och Nytt”. Dagens Nyheter: s. 4. 2 september 1909. http://arkivet.dn.se/tidning/1909-09-02/s/4. Läst 5 mars 2017.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 18 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-18/14618/6. Läst 2 augusti 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 13 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-13/15206/6. Läst 2 augusti 2015.
- ^ John Landquist (25 september 1912). ”'Det starkare könet' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-25/15218/8. Läst 2 augusti 2015.
- ^ ”Kärleken segrar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14538&pos=228. Läst 9 juli 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 15 mars 1916. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1916-03-15/73/6. Läst 20 juli 2015.
- ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 98. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4
Källor
- https://runeberg.org/spg/21/0057.html
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Valborg Hansson.Bilder & media