Valdemarsviks köping var en tidigare kommun och köping i Östergötlands län.
Administrativ historik
Valdemarsviks köping, som sedan 1647 varit en köping (först som lydköping och senare som friköping inom Ringarums socken, bildade en separat kommun först 1 januari 1914 (enligt beslut 20 december 1912) genom en utbrytning ur Ringarums landskommun samt införlivning av ett område från Tryserums landskommun i Kalmar län. Den nya köpingskommunen omfattade därmed det tidigare samhället Valdemarsvik samt 1/48 mantal Fifalla n:r 1 littera Aa med därifrån avsöndrade lägenheter, 0,05 mantal Vammar n:r 1 Södergård, 0,3265 mantal Vammar n:r 2 Norrgård och 1 mantal Valdemarsmåla n:r 1 med åtskilliga lägenheter från Ringarums landskommun med en sammanlagd areal av 1,67 km², samt från Tryserums landskommun hemmanen ½ mantal Grännäs n:r 1, ½ mantal Grännäs n:r 2, 5/12 mantal Grännäs n:r 3 och 1/12 mantal Valdemarsvik n:r 1 med därifrån avsöndrade lägenheter, omfattande en areal av 3,27 km².[1] Den nya köpingen hade 1 416 invånare, varav 246 invånare bodde i området som överförts från Tryserum.[2]
1 januari 1920 (enligt beslut den 31 december 1919) överfördes till köpingen från Gryts landskommun hemmanen 1/4 mantal Borg nummer 1 och 1 mantal Sandvik nummer 1.[1] Detta överförda området hade 42 invånare.[3]
Köpingen ombildades 1971 till Valdemarsviks kommun.[4]
Kyrklig tillhörighet
Köpingen hörde ursprungligen i kyrkligt hänseende till Ringarums församling, men köpingens område bröts 1 maj 1919 ut för att bilda en separat församling, benämnd Valdemarsviks församling.[5][1]
Heraldiskt vapen
Blasonering: I grönt ett ankare, ovan åtföljt av två stolpvis ställda, bjälkvis lagda garvarknivar, allt av silver.
Vapnet skapades av Maj Ericsson 1947 och registrerades för kommunen i PRV1978. Ankaret syftar på ortens hamn och knivarna på garverinäringen.
Geografi
Valdemarsviks köping omfattade den 1 januari 1952 en areal av 14,35 km², varav 14,22 km² land.[6]
Tätorter i köpingen 1960
I Valdemarsviks köping fanns tätortenValdemarsvik, som hade 3 038 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i köpingen var då 94,4 procent.[7]
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Källor
^ [a b c] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I. Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 14 & 16. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201920%20(SOS)/Folkrakningen-1920_1.pdf. Läst 14 oktober 2022
^ ( PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1913. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 13 & 36. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FBefolkningsstatistik%2FFolkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961%2FFolkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1913.pdf. Läst 14 oktober 2022
^ ( PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1919. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1920. sid. 13 & 36. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FBefolkningsstatistik%2FFolkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961%2FFolkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1919.pdf. Läst 14 oktober 2022
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 21. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201950%20(SOS)/Folkrakningen-1950_1.pdf. Läst 14 oktober 2022
^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 5. https://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FFolk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna%2FFolkr%C3%A4kningen%201910-1960%2FFolkr%C3%A4kningen%201960%20(SOS)%2FFolkrakningen-1960_02.pdf. Läst 14 oktober 2022